Förmåga är ett substantiv (en) som beskriver en persons eller tings kapacitet att utföra en handling eller fungera på ett visst sätt. Ordet används ofta i vardagligt tal, utbildningssammanhang och professionella beskrivningar av kompetens.
Synonymer till förmåga
- Kapacitet
- Färdighet
- Kompetens
- Kunnande
- Begåvning
Kapacitet
Kapacitet betonar ofta den kvantitativa eller praktiska möjlighet som finns för att utföra något, till exempel arbetsinsats eller lagringsutrymme.
Företaget utvärderade sin kapacitet inför produktionsökningen.
Kompetens
Kompetens syftar mer på utbildning, erfarenhet och formell förmåga inom ett yrkesområde och är ofta en formell bedömning.
Han visade kompetens inom projektledning under hela uppdraget.
Begåvning
Begåvning antyder ofta en medfödd talang eller särskild genetisk förmåga, och används både i vardagligt och lite mer litterärt språk.
Hon har en tydlig begåvning för musik redan i tidig ålder.
Böjningar av förmåga
- Singular obestämd: förmåga
- Singular bestämd: förmågan
- Plural obestämd: förmågor
- Plural bestämd: förmågorna
En ung forskare visade stor förmåga att lära sig nya tekniker snabbt.
Ledningen betonade förmågan hos teamet att anpassa sig till förändringar.
Efter flera kurser ökade hans färdigheter och förmågorna i praktiska moment blev tydliga.
Relaterade ord till förmåga
Utveckling
Utveckling kopplas ofta till förmåga genom processen att förbättra eller expandera kapacitet och kompetens över tid.
Träning
Träning är en väg för att stärka en persons förmåga, särskilt när det gäller färdigheter som kräver övning och repetition.
Prestation
Prestation är resultatet av en tillämpad förmåga och visar hur väl en förmåga omsätts i handling under specifika förutsättningar.
Resurs
Resurser kan påverka en förmågas uttryck genom att ge verktyg, tid eller stöd som möjliggör handling.
Hur används ordet förmåga?
Ordet förekommer både i konkreta sammanhang och i mer abstrakta beskrivningar av kapacitet.
Bokstavlig användning
I tekniska beskrivningar används förmåga för att ange kapacitet, till exempel hur mycket en maskin klarar av att producera per timme.
Inom medicin kan man tala om en patients kognitiva förmåga vid bedömningar av återhämtning.
Bildlig användning
I överförd betydelse talar man om någon som har förmåga att inspirera eller skapa förändring, där ordet beskriver en abstrakt kraft.
Begreppet används också i psykologiska och pedagogiska texter för att beskriva potential eller talang snarare än fysisk kapacitet.
Ursprung
Ordet har germanskt ursprung och kan spåras tillbaka till äldre nordiska och germanska former kopplade till rotordet för att kunna eller ha kraft.
Det är besläktat med andra germanska termer som återfinns i tyska och nederländska, och betydelsen har genom historien rört sig mot både kompetens och möjligheter att agera.
Vanliga frågor om förmåga
Vad betyder ordet förmåga?
Ordet avser en persons eller en tings kapacitet att utföra en viss handling eller uppgift. I praktiken används det för att beskriva både medfödda talanger och inlärda färdigheter.
Hur skiljer sig förmåga från kompetens eller färdighet?
Förmåga är ett bredare begrepp som kan innefatta både medfödda talanger och inlärda färdigheter, medan kompetens ofta hänvisar till formell kunskap och utbildning. Valet av ord beror på om man vill betona naturlig potential eller yrkesmässig skicklighet.
Vad är vanliga korsordslösningar för förmåga?
Vanliga lösningar är: Kapacitet (9 bokstäver), Kompetens (9 bokstäver), Kunnande (8 bokstäver) och Begåvning (9 bokstäver).
Dessa ord förekommer ofta som svar på ledtrådar som syftar på förmåga i korsord, eftersom de är etablerade och vanliga synonymer.
Finns det speciella facktermer för förmåga inom juridik eller arbetsrätt?
I juridiska eller administrativa texter används ofta preciserade termer som arbetsförmåga eller produktionskapacitet beroende på kontext. Dessa termer kopplar förmåga till rättsliga eller ekonomiska bedömningar vid exempelvis sjukskrivning eller försäkringsärenden.