Dövstum är ett substantiv som historiskt har använts för att beskriva en person som både är döv och stum. Ordet är avsett som en sammansättning av två adjektiv (döv + stum) och har förekommit i medicinska och vardagliga sammanhang, men används idag mindre ofta på grund av ändrade terminologiska och sociala synsätt.
Synonymer till dövstum
- Döv
- Stum
- Hörselskadad
- Icke-hörande
- Icke-talande
Döv
Skillnaden mot huvudordet är att döv fokuserar på avsaknaden av hörsel medan dövstum historiskt pekar på både hörsel- och talbrist. Döv används ofta i fackspråk och i samtal kring hörselnedsättning.
Stum
Stum avser främst avsaknad av talförmåga och kan vara både medfödd eller förvärvad; ordet är mer inriktat på tal än hörsel. I vardagligt språk kan “stum” kännas föråldrat eller stigmatiserande beroende på sammanhang.
Hörselskadad
Hörselskadad är ett modernare och bredare begrepp som täcker olika grader av hörselnedsättning och är ofta mer specifikt i medicinska sammanhang. Begreppet används ofta i professionella kontexter för att undvika stigmatiserande termer.
Böjningar av dövstum
- Singular obestämd: dövstum
- Singular bestämd: dövstumen
- Plural obestämd: dövstumma
- Plural bestämd: dövstumma
En äldre text kan skriva “en dövstum” när man syftar på en individ. I vissa källor förekommer formen “dövstumen” för att markera bestämd form. Sällan används pluralformer i modern text, men historiska dokument kan notera “dövstumma” för flera personer. Moderna uttryck tenderar att ersätta dessa former med termer som “person som är döv” eller “person med hörselnedsättning”.
Relaterade ord till dövstum
Döv
Ordet är nära besläktat och beskriver avsaknad av hörsel; det är den ena komponenten i sammansättningen dövstum och används idag både i vardagligt och fackligt språk.
Stum
Stum beskriver avsaknad av tal och utgör den andra delen i sammansättningen. I historiska källor kombinerades dessa två attribut för att kategorisera personer med både nedsatt hörsel och tal.
Teckenspråk
Teckenspråk är ett centralt kommunikationsmedel för många som är döva eller har nedsatt tal; begreppet relaterar funktionellt eftersom det ofta används istället för talat språk.
Hörsel
Hörsel är den biologiska förmågan som ligger i botten för termer som döv och hörselskadad, och ordet kopplar den medicinska och samhälleliga aspekten till huvudbegreppet.
Hur används ordet dövstum?
Ordet förekommer både i historiska texter och i äldre medicinsk terminologi.
Bokstavlig användning
I äldre litteratur och journalanteckningar används termen för att beskriva personer som både saknar hörsel och talförmåga. Exempel kan vara historiska fallbeskrivningar eller folkbokföringsanteckningar.
I samtida medicinska sammanhang har man oftare mer preciserande termer som “döv” eller “person med grav hörselnedsättning”.
Bildlig användning
Det finns få vedertagna idiomatiska användningar av ordet i modern svenska; det förekommer främst i konkret, beskrivande språk. I litterära framställningar kan kombinationen användas för att ge en historisk eller dramatisk karaktärisering, men detta är ovanligt i vardagligt tal.
På grund av ordets historia används det numera oftare som ett exempel i diskussioner om terminologi och etik, snarare än i vardaglig bildspråk.
Ursprung
Ordet är en sammansättning av de germanska rötterna för “döv” och “stum”, båda med lång användning i nordiska språk. Termen är historiskt etablerad i medicinska och juridiska texter men har över tid fått en minskad användning i takt med förändrade synsätt och ny terminologi.
Vanliga frågor om dövstum
Vad betyder dövstum?
Begreppet dövstum avser historiskt en person som både är döv och saknar talförmåga. Idag används ordet mer sällan och ersätts ofta av mer preciserande eller neutrala uttryck som beskriver hörsel och tal separat.
Hur stavas ordet korrekt?
Den vedertagna stavningen är “dövstum” utan bindestreck och med liten bokstav när det inte är första ord i en mening. Stavningen följer svensk ortografi där specialtecknet ö räknas som en bokstav.
Vad är vanliga korsordslösningar för dövstum?
Vanliga lösningar är: Döv (3 bokstäver), Stum (4 bokstäver) och Hörselskadad (12 bokstäver). Dessa svar återfinns ofta i korsord där man söker kortare eller mer samtida termer.
Är det ett accepterat ord att använda idag?
Användningen av dövstum är idag ofta ifrågasatt eftersom termen kan uppfattas som föråldrad eller stigmatiserande. Många föredrar specifika och respektfulla formuleringar som “person som är döv” eller “person med hörselnedsättning”.